Två inlägg på en dag. Och tant tycker om en kille. Internet is going down.

Alltså. Den här killen. Vi ägnade fredagen åt att äta världens längsta middag. Sju timmar flög förbi och plötsligt var det långt över midnatt och vi kramades hejdå på en gågata mitt i stan. Fin är han. Trevlig är han. Jag vill hänga med honom jämt. Bra ju. Synd bara att jag drar till Spanien i sex veckor. Eller, det är ju inte så trist egentligen, men det är ju tråkigt att lämna honom i stan. Det har ju annars oftast varit det motsatta, att jag lämnar Spanien och snubben för Sverige. Nu lämnar jag Sverige och snubben för Spanien. Well oh well. Man kan inte få allt. Och jag kommer ju hem. Snart. Och då är det vår. Och förhoppningsvis är jag fortfarande lite kär. Hoppla.